Vad är ett kalhygge egentligen?

Ett kalhygge är en skogsyta där merparten av alla träd har fällts vid ett och samma tillfälle. Inom det svenska skogsbruket kallas detta för föryngringsavverkning och utgör det sista steget i trädens omloppstid. Syftet är att skörda virket och därefter ge plats åt en helt ny generation skog.

Metoden bakom föryngringsavverkning

Svenskt skogsbruk bedrivs i huvudsak genom trakthyggesbruk. Denna metod innebär att man sköter skogen i bestånd där träden är ungefär lika gamla. När skogen nått en specifik ålder och grovlek genomförs en slutavverkning, vilket skapar den öppna yta som i dagligt tal kallas kalhygge.

Debatten kring kalhyggen

Begreppet kalhygge har en negativ klang hos många och metoden är ständigt omdiskuterad. Kritiken bottnar ofta i den visuella förändringen av landskapet och en oro för den biologiska mångfalden. När äldre träd försvinner förändras livsmiljöerna markant för arter som är beroende av en sammanhängande skogsmiljö.

Forskning och mätningar från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att marken initialt släpper ifrån sig stora mängder koldioxid vid avverkning, innan hygget övergår till att bli en kolsänka igen inom ett decennium. Skogsnäringen framhåller å sin sida att trakthyggesbruket är en central metod för att producera volymer av trä på ett lönsamt sätt.

Miljöhänsyn och sparade träd

Även om ytan benämns som ett kalhygge lämnas marken sällan helt renskrapad. Enligt skogsvårdslagen ställs krav på natur- och kulturmiljöhänsyn vid all avverkning. Skogsägaren måste lämna kvar vissa trädgrupper, högstubbar, död ved och kantzoner mot vattendrag för att bevara den biologiska mångfalden. Det lämnas ofta kvar fröträd, vanligtvis tallar, som har till uppgift att sprida frön för ny skog. Riktlinjerna för hur hänsynen ska utformas övervakas av myndigheter och går att fördjupa sig i hos Skogsstyrelsen.

Lagkrav på återplantering

En viktig del av det svenska skogsbruket är att markägaren är skyldig att anlägga ny skog efter att träden fällts. Detta är strikt reglerat i den svenska skogsvårdslagen. Inom tre år från det att kalhygget uppstod måste marken vara förberedd och nya plantor satta, eller så ska en naturlig föryngring via fröträd ha säkerställts.